snabbinlägg

Jag kom precis på att jag tar skrivande och litteratur på för stort allvar. Att skriva någonting snabbt är nästan omöjligt för mig då jag vill få in alldeles för mycket av mina tankar i mina texter och vill att det ska vara otolkningsbart perfekt. Men som det står i boken Låt Proust förändra ditt liv så är konsten att lägga ifrån sig en bok väldigt viktig. Man får inte låta sitt liv kretsa allt för mycket kring det skrivna ordet. Vanliga saker som händer om man är för seriös är till exempel:
 1. Man tror att författaren är ett orakel som har svaret på allt och alltid har rätt, när hon i själva verket bara är ännu en människa med ännu ett sätt att se på världen, som av naturliga skäl bör vara skilt från din egen världsbild. Tänk själv! Det som redan skrivits är ingen nyhet.
 2. Att man blir oförmögen att skriva efter att ha läst en bra bok. Det är nog det som händer mig väldigt ofta och som gör att jag blir för kritisk. Jag tror att man måste läsa mycket för att bredda sina vyer, sen bör man inte låta sitt eget skrivsätt bli alltför påverkat. Ens egna tankegångar kan vara väl så intressanta.
 3. Att vi blir konstnärliga avgudadyrkare. Det är en liten utveckling av första punkten, men jag stör mig otroligt mycket på "citerare" dvs människor som tror att deras favoritförfattares meningar ska rädda dem och att de ska bli sedda som mer intelligenta om de citerar stup i kvarten. Är det verkligen intelligent att enbart återanvända en annan människas redan uttalade åsikter? Sen kan det ju vara kul att ibland ha referenser att stödja ett samtal mot, men alltså inte att ha det som standardstrategi. 

Även den bästa bok förtjänar att läggas åt sidan. 
Tänk själv och säg själv!


RSS 2.0