intressanta teorier om oss jävliga människor

I fredags kom studenttidningen Lundagård igen. Det är faktiskt en bra tidning där det står om allt möjligt och omöjligt som sker i student-Lund. Reportagen varierar från artiklar om bombade universitet i mellanöstern till hur det går till i de hemliga student-sällskapen i den akademiska gräddan och vad man gör på SSKKs fester. Alltså en bra lokaltidning. I alla fall, i månadens nummer fanns en intressant artikel om varför 80-talister är den mest egoistiska, respektlösa och exhibitionistiska generationen i världshistorien och varför alla mår så himla dåligt hela tiden. I artikeln kan man nästan tolka det som att det är de ekonomiska krisernas fel att alla är knäppa. Men jag vill gärna ta det ett steg längre och bortse från enbart ekonomiska faktorer. Jag tror att mycket handlar om tekniken som finns som skapar oändliga valmöjligheter för de stackars människorna. Internet gör oss medvetna och kunskap finns i överflöd. Man ska vara smart och konstnärligt lagd, hitta en intressant utbildning som man gör klart snabbt och enkelt under tiden som man festar varje veckoslut och skapar sig ett stort entourage. 300 vänner på Facebook och en personlig blogg. Innan man får ett välbetalt jobb ska man helst ha hunnit resa ett par varv runt jorden (eller åtminstone till Australien). Att äga iPhone och spejsade kläder är optimum.En grov generalisering kan tyckas, men om jag kollar vad som hände med folket i min klass från gymnasiet så verkar de flesta sträva efter just allt detta. Mallen är uppsatt, problemet är bara att mallen är väldigt stor och vid. Jag inser också att den här bloggen är ett stort skämt där jag bara fabulerar med ord för min egen skull. Ett slags självförverkligande? Nog om detta, läs artikeln, dålig svenska, bra innehåll.

Igår var jag på en riktigt bra klubb, M.A.D på Smålands nation. Det var premiär  och en del dömde ut den i förväg och sa att det skulle vara äcklig amerikansk trance men istället var det süperb house/techno. DJ Unofficial var visserligen inte konstant ett med tekniken och ibland var det nästan som uppehåll i vissa övergångar. Men det kompenserades rejält av fina crescendon som fick folk att tokdansa. Jag blev knuffad med tinningen före in mot det kantiga DJ-båset. Men trots små blessyrer måste jag ändå säga att det var en bra kväll.

Imorgon är det måndag igen, men jag ser det hellre som att det snart är fredag igen. Yes!














David Shrigley säger allting så bra.



scenic cynical world

Efter att ha sett detta bildspel från DNs hemsida vill man bara dö. Speciellt när den bilden på den fina kossan kommer och nästa bild är en hamburgare. Ackompanjerat med sorgsen pianomusik. lol

Idag har jag hämtat min 120mm Holga-rulle från framkallning, så nu ska jag fixa belysning och göra egna kopior. svart/vit it is.
lo-fi it is.

noppa ett ögonbryn?

Igår kunde man på radio höra att det enligt en ny undersökning framkommit att 6 av 10 tjejer pressas på sex på nätet, så kallad grooming. Jag har en längre tid inbillat mig att grooming betyder vårda eller styla ofta i maskulint sammanhang. Men helt plötsligt kommer alltså detta engelska låneord och får två svenska betydelser, där det ena får innebörden noppa ögonbrynen och det andra pressa barn på sex. Likställer man dessa två handlingar eller vill man få män att bli skogshuggare igen eller är det så att orden har tagit slut så man helt enkelt får börja om från början?
Tänk om man helt plötsligt hade två betydelser för alla ord. T.ex: att kräkas även betydde lämna barnen på dagis.
Väldigt märkligt. Det kanske heter grooming i många olika sammanhang i UK men måste Svenska språket då adaptera detta?

 håhåjaja.....



child abuse?


kallt kallt kallt

Förra året drabbades kritikerkåren av något slags grand error. Helt plötsligt kunde jag i alla tidningar läsa att den bästa artisten som dykt upp på flera år i Sverige hette Nordpolen och var precis vad vi behövde i svåra finanskristider. Lite spänd sökte jag upp Nordpolen och lyssnade snällt, flera gånger för att kunna uttala mig med fog. Det var som Kejsarens nya kläder; var det bara jag som såg att han var naken? Sämre svensk artist får man leta länge efter. Det dröjde enda till förra veckan innan jag fick vatten på min kvarn. Då fick jag se det här klippet upp på youtube. Och jag ska knappt ens uttala mig för jag tycker att stackars Nordpolen som drabbats av en hybris, bör straffas och förpassas längst ner i Helvetestratten. En kille som gjort en fin och efterlängtad gall-spya över nOrDpoLen förtjänar en eloge genom länk från blogg till blogg

Hoppas att det inte dyker upp fler nakna artister i år. Imorgon ska jag vädra mina känslor om The Knife och Fever Ray, goda ord. Stay tuned!




såhär ensam är Nordpolen. och såhär ensam vill och bör han förbli. adjö!

våldsromantisering




Jag satt idag och ordnade om lite bland årets bilder på min hårddisk och tittade lite i mappen från min Polen-resa i december då jag fann ett ypperligt exempel på polsk design. Men jag hade velat förbättra designen lite genom att göra så att man tände och släckte på avtryckaren. Mycket coolare. Undrar vem som köper en sån här lampa?

OPK del 1

Det är irriterande med människor som är onödigt pk, och sen när blev det en dålig sak att skratta? Det är bra och nyttigt att skratta. 

Idag skrattar jag åt skåningar på fest, deras kläder, poser och namn på mingelbilder. Detta genom den eminenta mingel-avdelningen på Ystads Allehandas hemsida. YA är en lokaltidning enligt konstens alla regler. Prenumererar man på den tidningen behöver man aldrig igen köpa seriealbum och liknande. Det roligaste var nästan när de i december lanserade  web-tv med klipp på luciakandidater från bl.a Skurup, Sjöbo och Tomelilla.  lyteskomik på en banal, men ack så underhållande nivå!

Igår var jag på 90-tals-klubb på Smålands nation. Det gör jag aldrig om. 90-talet var en mellanålder inom alla områden. Musiken och kläderna  bestod till största del av plast och hårgelé. Att dansa med ironi är en svårt och onödigt att lära sig, jag föreslår att alla spotify:ar fram låten Scatman och försöker svänga sina lurviga, inte det allra lättaste.


lokaltidningen minglar=underhållning




impact 1337

Jag sitter mitt emot min kära mor och gör bankärenden här hemma när hon plötsligt utbrister "Fuck! - datorn stängde av sig" varpå jag mumlar att "jaja, PC..man kan ju inte ha en PC"  hon replikerar "PC? snarare jävla CP". 
Detta scenario är bara ett i raden av märkliga yttranden från hennes sida, ofta hör jag hur hon adapterar mitt och min systers vokabulär för att sedan blanda det med fackspråk från juridik och medicin. Jag tror inte ens att hon lägger märket till denna urholkning av sitt språk själv och jag vet inte heller ifall hon förstår graden av ironi när jag häver ur mig uttryck på leet-språket. Eller när jag bara är fett gangstah och försöker memorera rap-texter som jag sedan repeterar högt på långpromenader. Undrar hur länge jag kommer kunna hålla i sär mitt formella vokabulär från min sjukligt oseriösa sida som hämtar inspiration från http://www.urbandictionary.com/



Rich? I'm already that 
Gangsta, get a gat 
Hit a head in a hat 
Call that a riddle rap 
Shit, f**k the chitter chat 



peace


galan måste bort!

Det är mig helt oförståeligt att det fortfarande existerar galor och pristävlingar om vilken som var den bästa artisten, bästa filmen, bästa skådespelaren etc. De senaste fem åren har utbudet av musik och film ökat med tusentals procent och ändå ska det finnas en jury som sitter och nominerar fyra objekt för att sedan välja ut en vinnare. Det är ganska sjukt. Dessutom inom ett så otroligt subjektivt ämne som smak. Har juryn bra smak?

Sjukt dålig smak säger jag. 

Annars tycker jag personligen att De Ofrivilliga är den bästa filmen av de nominerade till Guldbaggen ikväll.

tj1ng!

jag är med i hypen

Idag fick jag en invite från en av de mest hypade musiktjänsterna som tillkommit på senaste tiden, nämligen Spotify. Hela tjänsten går ut på att man kan streama musik online genom ett program till datorn. Du har alltså inte låtarna fysiskt men kan lyssna på dem i ett program som till utseendet påminner om iTunes. Spotify har kontrakt med flera av de största skivbolagen så hela tjänsten är alltså laglig, nackdelen är att finansieringen sker genom ett litet reklamavbrott på 30 sekunder var 6.e låt, samt att man måste få en sk. invite för att kunna ta del av det hela.
Jag är överväldigad, det finns så otroligt mycket musik att jag blir alldeles matt. Nu har jag alltså underhållning för en oöverskådlig framtid. Jag undrar bara hur jag ska göra för att hitta ny bra musik. Hur går det egentligen till när man hittar nya favoritband? 



orka nischa sig?

Jag läste en ganska hemsk sak igår. Svenska filminstituet (SFI), en stiftelse som till stor del finansieras av svenska staten, hade beslutat sig för hur det årliga stödet på ca 27 miljoner kronor till filmproduktion under 2009 ska fördelas. Man kanske helst hade önskat att det legat i statens intresse att försöka främja någonslags mångfald i det kommersiella filmutbudet eller åtminstone film som främjar tänkande hos publiken. Istället läser jag att Götakanal 3 drar vinstlotten och får 9 miljoner att leka med. Josef Fares med mästerverk som Kopps och Jalla! Jalla!  på meritlistan får också 9 miljoner till sin nya film som än så länge är utan titel. Slutligen får den Beck - i stormens öga 8,1 miljoner kronor. Det blir den 26:e beck-filmen som görs i vårt land, och visst, varför ändra på vinnande koncept. 

Något är ruttet i ett land där folk inte orkar tänka i nya banor. Där till och med något sådant som konst görs till en miljardindustrier vars främsta uppgift är att tilltala så många som möjligt och dra in pengar. Jag förstår att pengar är det som får allt att gå runt och att allt till syvende og sidst handlar om att tjäna pengar på sitt arbete. Men varför varför varför låter vi det gå ut över konsten. 

Tänk om man istället fördelat de 27 miljoner kronorna till 27 olika regissörer. Det hade säkert inte gett fantastiska resultat i alla 27 fallen, men säkert så mycket trevligare än 100 beck-filmer. Det finns begåvade regissörer och fotografer i Sverige! Varför vågar man inte satsa. Jag börjar nästan fundera i konspirationsteori-banor, tänk om att är noga planerat av staten för att stegvis fördumma befolkningen. Allt som visas på tv är koncept som finns i vartenda land från Island till Nya Zeeland. Och på biograferna sitter vi nöjda med en Cola i handen och glor på Göta Anal 15. Ibland börjar man nästan undra. När blev det fel att rikta sig till en mindre publik? det behöver inte bli publiksuccé för att visa på kvalitén i en film.

Jag märker av min sömnbrist nu. Ett par timmar på gym, ett par timmar intensivt läsande och jag är en knäckt kvinna. Jag önskar att se en tok-bra film inom en snar framtid. Idag såg jag The Curius Case of Benjamin Button , intressant historia men taffligt framställd, är min korta recension. Ha ha. godnatt!

orwell är poppis



haha, det här var dagens humorinslag. jag tror att gänget bakom The Pirate Bay är ett roligt släkte.

off-topic

Gott nytt år och välkommen till 2009! Nyårsafton var mysig i år också. Varje gång jag vaknar efter kl 11 känner jag mig som en dålig människa som bara sover bort mitt liv. Idag vaknade jag 12, alltså hade jag redan låtit 12 timmar av det nya året flyta förbi, varav jag ägnat 8 timmar åt sömn. Usch.

En tradition i min familj är att se på nyårskonserten som sänds på TV direkt från Wien och när vi som bäst sitter där fäller min far, efter en stunds empirisk iakttagelse, kommentaren om könsfördelningen i orkestern; "Nästan alla är ju män, spelar kvinnor så dåligt?". Varpå resten av familjen genast ger honom mothugg för att försvara kvinnorna. Just Wienerfilharmonikerna är ett specialfall då den från året den startades 1842 inte hade en enda kvinnlig medlem förrän 1997 men än idag skymtar inte nämnvärt många kvinnor på orkesterstolarna. Av vad jag kan döma så är det som vanligt mest män som blir kända proffsmusiker, och det gäller inte bara inom den klassiska genren som nog alla vet. Det beror inte på att män generellt sett är bättre utan på hur samhället faktiskt ser ut, traditionen att män ska kunna hävda sig osv. Det smärtar mig att det på folkhögskolor i Sverige ofta finns särskilda "tjejlinjer", det skulle inte behövas men jag vet att det än så länge kanske är nödvändigt ont. När gick på gymnasiet så hade vi otaliga diskussioner hur mycket bättre män var på att spela. När jag lyssnar på exempelvis Chopin, min favorit av kompositörer för pianomusik, så hör jag direkt om det är en kvinnlig eller manlig pianist som tolkar hans verk. Och jag vet inte vad det beror på, det är inte att det låter sämre men kvinnor och män spelar på olika sätt. Kan man inte bara nöja sig med att det är så och sluta jämföra i onödan?

Nog av mitt amatör-genus-analyserande. Nu ska jag ta en långpromenad!

RSS 2.0