Detet, min undermedvetna terrorist.

Jag har varit på en liten glögg-tillställning och trots den överväldigande jul-mysigheten blir min hjärnas reaktion alltid den motsatta. Förmodligen har något blivit helt fel, för ofta i gemytliga sammanhang blir jag som mest deppad, min hjärna ger en reversibel reaktion och det är ganska otrevligt. Jag fäller cyniska kommentarer och kan inte riktigt spela med i de trevliga samtalsämnena, kanske vill mitt undermedvetna sabotera. Jag vet ju hur jag ska bete mig väluppfostrat i sociala sammanhang, men när någon säger att "Mamma Mia är en fantastisk film" så tappar jag masken och hjärnan hakar upp sig som den brukar när jag är ställd inför en retorisk strid. Jag plockar fram mina adjektiv-vapen och totalsågar även den vänligaste människans uttalanden som kanske inte ens från början var menade att ta på så stort allvar. Jag är inte elak, jag vill bara att någon ska säga emot och tycka tvärtom. 

För att lätta upp stämningen lite har jag därför tagit tag i mina Polen-foton och redigerat lite kyrkogårdsbilder. Det är tillfredsställande med korrekta kontraster och feta färger. Smakprov på en cool bild finns nedan. godnatt




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0